Boken om Beam

Om bara en liten stund kommer du att få följa med på spännande resa bland småsyskon, sagodjur och dammtroll. Många tror ju att det här med städning, moppning och dammsugning är tråkigt och jobbigt men vad de inte vet är att i de mörka, smutsiga vrårna händer spännande saker – det gäller bara att ha lite fantasi. Häng med så får du se!

Det var lördag morgon och lillebror låg klarvaken i sin säng. Han hade vaknat tidigt. Först av alla i hela huset. En solstråle hade träffat honom i pannan redan klockan sju och nu låg han alldeles stilla under duntäcket och tittade på dammkornen som dansade i ljuskäglorna som letade sig in mellan de glesa persiennerna i hans rum.

En miljon virvlande små prickar, som sakta sakta rörde sig uppåt. Konstigt tänkte Lillebror och spanade mot taket. Vart var de de på väg? Och var kom de ifrån egentligen?

Frida Ramstedt, trendenser.se

Han kramade sitt gula, numera väldigt urtvättade lejon ”Leo” och fortsatte att fundera på de glittriga kornen som nu verkade snurra runt i hela rummet. Lillebrors fantasi började skena iväg. Tänk om det var något magiskt som höll på att hända? Lillebror hade ju hört talas om älvstoft som bara fanns i de mesta äventyrliga sagorna.

Attjo, prosit! Lillebror kunde inte sluta nysa. Det kändes som att dammkornen attackerade hans näsa. De var inte alls magiska, bara elaka. Något måste göras och det nu innan de elaka kornen tar över mitt rum helt, tänkte Lillebror.

Hans mamma var inte alls lika morgonpigg som sina barn men nu var det på tiden att hon i vanlig ordning blev väckt tyckte Lillebror. Hon hade ju berättat om de nya hjältarna i huset som hon kallade för ”Beam Team”. De kan nog bli min räddning idag!

Sofie Håkansson, frusofie.se

“GRUMPF”, lät mamma när Lillebror drog av henne täcket.
“Vakna”, ropade han. “Det är elaka dammkorn i mitt rum!”
Då blev det fart på mamma. Strax stod hon och såg på prickvirvlet.
“Åh nej”, sa hon. “Det är en damminvasion från yttre rymden! Sch! Hör du dem?”
“Vadå?”, sa Lillebror. Det enda han hörde var Storebrors snarkningar.
“De säger att de ska ta över världen”, sa mamma. “Och de tänker visst börja med ditt rum.”

Vad bra hon hör, tänkte Lillebror. Men det visste han redan, för hon hade hört alla pipen i hörseltestet på teknikmuseet.
“Hur då?”, frågade han och kramade Leo som började bli rädd.
“Först ska de hitta dammråttorna”, sa mamma. Lillebror rös. “Vad händer då?”
“Dammråttorna växer och blir dammonster!”
“Hjälp!”, skrek Lillebror. “Vi måste stoppa dem!”

Helena Ferry, Barnboksprat och Helenas dagar

Lillebror började vifta bort dammkornen som retsamt fortsatte att virvla.
”Nej, det där hjälper inte!” sa mamma ”Vi måste vara modiga och se vart dammkornen tar vägen. Vi måste hitta Dammråttorna innan dammkornen gör det.”

”Jag vet!” ropade Lillebror. ”Monster brukar alltid gömma sig under sängar… men det är så mycket grejer under min säng, och tänk om råttorna redan har blivit monster, ska vi verkligen vara ensamma…?”

Marit Jonsson, Barnboksprat och Formom

I samma sekund hördes det ett lågt swooshande ljud följt av ett lika lågt swiishande ljud. Framför dem stod nu båda superhjältarna i Beam Team!
”Var inte rädda, vi klarar detta tillsammans!” sade den första Beam.
”Vad jag är glad över att ni är här!” sade mamma väldigt hoppfullt.
Lillebror log brett och nickade så kraftigt att han nästan föll omkull. ”Jag med!” ropade han.

Lillebror frågade Beam Team om vad dammkornen egentligen var?
Beam Team berättade då att dammkornen är energi för dammråttorna, dammråttorna äter dammkornen och blir dammonster! Det värsta med dammkornen är att dom sprider sig och finns överallt! Lillebror rös till.
”Så, nu sätter vi fart och vinner över alla dessa dammkorn och dammråttor innan dom hinner bli stora dammonster! Vi får verkligen hoppas att de inte hunnit växa sig så stora!” sa den andra Beam.

Nu var det dags.. Dags att ta upp kampen mot dammet. En sak var säker, även om det inte skulle bli enkelt, så skulle dom fixa det tillsammans.

 Johanna Salkert, salkert.se

Beam Team, mamma och lillebror gick ut i köket för att göra upp en plan för att på bästa sätt förinta dammkornen och dammråttorna.
”Var såg du dem sist, lillebror?” undrade den första Beam.
”I mitt rum”, svarade han med darr på rösten. ”Men de är ju så många och vi bara fyra”.
”Det är inget som hindrar oss”, sa den andre Beam. ”Vi är ett team och tillsammans är vi starka”.

De ställde upp på led och smög sig fram till dörren som ledde in till lillebrors rum. Den stod på glänt och lillebror böjde sig sakta fram för att kika in, samtidigt som han kramade Leos gula tass. Han blev förvånad då han såg att alla kornen som förut snurrade runt nu var borta. Hur kunde en miljon virvlande prickar bara försvinna?

”Åh, nej! Vi kommer för sent. De har redan letat sig in under sängen där råttorna gömmer sig.”

Sara Tilling, saratilling.se

Plötsligt! Ett krafsande, slafsade ljud. Vad rör sig under sängen? Väser, smackar. Sakta tar de sig ut ifrån mörkret. Lillebror vågar knappt titta, slår händerna för ansiktet, kikar mellan fingrarna.

Dammråttor! Monsterråttor!

Feta och dammstinna kryper de över golvet med miljoner virvlande prickar i sina magar. Sprider sig i rummet. Ner i leksakslådor och in i dockskåp, en dammråtta försöker till och med köra iväg med Lillebrors finaste bil!

Då nyser mamma till, en riktig dammnys! Dammråttorna stannar upp, vänder sakta sina små plirande ögon mot dörröppningen. ”Nu finns det ingen tid att förlora!”, hojtar Lillebrors mamma och springer rakt in i dammet…

Johanna Palm,
Bokunge
Säg ifrån om jag har sagt det här förut

”Neeeeej Mamma!” skrek Lillebror och tappade Leo på golvet.

Han sprang efter henne in i dammet och försökte fånga dammråttorna med händerna. Han lyckades fånga en med ena handen och en annan med den andra. Men när han skulle få fatt på en till så var han tvungen att öppna sin hand och vips smet dammråttorna ut i rummet igen. Lillebror sjönk gråtandes ihop på golvet. Om inte Lillebror kunde fånga dammkornen med händerna hur skulle då Beam Team kunna göra det? Det hade ju inte ens några händer!

”Vi ska göra det här tillsammans, Lillebror!” ropade den första Beam. ”Tillsammans kan vi klara det och vi är starkare än dammet!” sa den andra Beam. ”Men hur?!” ropade Lillebror tillbaka. ”Det går ju inte!”

Vad Lillebror inte visste var att de nya hjältarna i huset hade magiska snablar, snablar med superkrafter.

Helt plötsligt var det som om de fylldes med energi från en annan värld. Hela rummet sken upp i ett klart ljus. Beam Team sänkte sina snablar mot dammråttan som försökte köra iväg med Lillebrors finaste bil. Innan han ens hann blinka var dammråttan borta.

”Jaaaa! Jaaaa!, nu vinner vi mot dammonstren!” hojtade Lillebror med ett stort leende på läpparna.

Juan Mella, Blattefarsan

Med snabba snablar och det låga swischandet och lika låga swoshandet susade hjältarna Beam Team runt i rummet. Det var verkligen som magi. Där de drog fram försvann allt damm! Alla dammråttor och dammonster sögs upp i de magiska snablarna och inte såg Beam Team ut att någonsin bli mätta. De kunde visst suga i sig hur mycket som helst.

Det var ju himla bra, tyckte Lillebror och ropade: ”Titta under sängen! De kanske gömmer sig där!”

Den första Beam susade dit, lyfte på täcket som åkt ner på golvet och kikade in under sängen. Den långa snabeln försvann in i mörkret och Lillebror hörde hur det knastrade till. Oj, tänkte han, det måste ha varit en jättestor dammråtta. Tur att den försvann, annars hade Leo och jag aldrig vågat sova i sängen igen.

Den andra Beam susade fram till Lillebror och mamma. Han log stort från öra till öra och sa: ”Jag tror att vi är klara nu. Vi kan avsluta för idag, men i morgon kommer vi tillbaka och kollar läget.”

”Vadå?” sa Lillebror. ”Kommer de tillbaka? Blir man aldrig av med dammkornen, som blir till dammråttor och dammonster?”

Carola Wetterholm, Familjen Annorlunda 

Den första Beam kom fram till de andra och såg faktiskt lite mätt ut. Det måste ha varit en riktigt stor dammråtta under sängen. ”Bra jobbat!” utbrast Lillebror. ”Men är det sant att de kommer tillbaka?”

”Ja”, svarade den första Beam. ”Det bildas hela tiden nya dammkorn, men det är vårt jobb att se till att de inte hinner bli till stora dammonster”. Den andra Beam fortsatte, ”Lillebror, du får aldrig glömma att vi är starka tillsammans och även om de hinner bli till stora dammonster så klarar vi av det också. Det såg vi ju alla nyss!”

Lillebror sken upp och kastade sig i famnarna på Beam Team. ”Oss kan du lita på Lillebror!” sa de i kör. Sedan hördes det där välbekanta swiishande, swooshande ljudet och Beam Team försvann i ett stort glittermoln som lyste upp hela rummet. Kvar i rummet fanns bara solens strålar som sken in genom fönsterrutan. Inte ett enda dammkorn träffade dem.

Lillebror vände sig mot sin mamma och sa ivrigt ”Vänta tills Storebror får höra vad han har missat!”. Han sprang mot Storebrors rum och mamma log. Hon visste att snart var det en till som skulle vilja gå upp tidigt och träffa Beam Team!

Evelina Strand, Happily Ever After